Det visar en studie från Örebro universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Forskarna har gått igenom årsrapporter från Nationella diabetesregistret, som samlar uppgifter om barn under 18 år som insjuknat i typ 1-diabetes sedan år 2000.
Surt blod kallas i vården diabetisk ketoacidos, förkortat DKA. Det uppstår när kroppen har svår brist på insulin. Mellan 2007 och 2011 hade 17–20 procent av barnen DKA när diabetesen upptäcktes. Sedan dess har andelen stigit till 30 procent år 2025.
– Det är första gången som andelen är så hög, säger Frida Sundberg, överläkare och forskare i barnmedicin vid Örebro universitet.
Typ 1-diabetes utvecklas gradvis. I början har barnet normalt blodsocker trots att sjukdomen redan har börjat. När insulinbristen ökar stiger blodsockret, och vid svår brist kan barnet drabbas av DKA. Enligt Frida Sundberg har tidigare forskning visat att en försenad diagnos ökar risken.
Forskarna har också jämfört med HbA1c, ett blodprov som visar den genomsnittliga blodsockernivån över en längre tid. Det värdet har inte ökat lika mycket. Om barnen bara kom senare till vården borde även HbA1c ha stigit mer, resonerar forskarna. En möjlig förklaring kan därför vara att sjukdomen i dag utvecklas snabbare, men det är inte fastställt.
Nästa steg är att analysera resultaten mer i detalj för att ta reda på om sjukdomsförloppet har förändrats. Enligt Frida Sundberg löper barn i dag dubbelt så stor risk att få typ 1-diabetes som på 1980-talet.
Även om orsaken ännu är okänd har forskarna ett tydligt råd till sjukvården: barn med symtom som kan tyda på typ 1-diabetes ska få sitt blodsocker kontrollerat samma dag.
Barn med symtom som kan tyda på typ 1-diabetes ska få sitt blodsocker kontrollerat samma dag
Frida Sundberg, överläkare och forskare i barnmedicin vid Örebro universitet
