Graviditetsdiabetes ökade kraftigt i Sverige 2015–2023

Andelen gravida i Sverige som fick graviditetsdiabetes ökade från 1,5 procent 2015 till 6,6 procent 2023. Ökningen var störst bland kvinnor med lägre utbildning och inkomst och bland utrikes födda.

Publicerad 2 min läsning

Blå glukosmätare Contour TS som visar 8,4 mmol/L bredvid en vit skål med socker och en metallsked.
Genrebild

Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. Graviditetsdiabetes är diabetes som upptäcks under graviditeten.

Studien är en så kallad registerstudie. Forskarna gick igenom uppgifter om 938 798 graviditeter i hela Sverige mellan 2015 och 2023. De kopplade ihop Graviditetsregistret med andra nationella register för att se hur graviditetsdiabetes hänger ihop med utbildning, inkomst och var kvinnan är född.

Kvinnor med graviditetsdiabetes hade enligt studien högre risk för komplikationer under graviditeten, till exempel högt blodtryck, och för komplikationer i samband med förlossningen. Sambandet var starkare bland kvinnor med lägre utbildning än bland kvinnor med eftergymnasial utbildning. Mellan olika inkomstgrupper såg forskarna däremot inga tydliga skillnader i komplikationer.

Bilden var mer blandad när det gällde födelseland. I flera grupper av utrikes födda kvinnor var sambandet mellan graviditetsdiabetes och vissa komplikationer relativt sett svagare än bland kvinnor födda i Sverige. Samtidigt hade bland annat kvinnor födda i Afrika och Sydostasien fler sådana komplikationer totalt sett.

– Våra resultat visar tydliga skillnader i förekomsten av graviditetsdiabetes mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige. Det tyder på att förebyggande insatser behöver ta hänsyn till både sociala och demografiska faktorer, säger Nina Kaegi-Braun, läkare och forskare vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Hon beskriver resultaten som något oväntade och säger att mer forskning behövs för att förstå vilka faktorer i vården och i levnadsförhållandena som kan ligga bakom skillnaderna, särskilt bland kvinnor födda utanför Sverige.

Studien visar samband, inte orsaker. Forskarna lyfter själva fram att den bygger på registerdata och att uppgifter om bland annat fysisk aktivitet, sömn och socialt stöd saknades. Dessutom skilde sig rutinerna för att testa gravida och kriterierna för att ställa diagnosen mellan regionerna under perioden. Som en styrka nämner de att studien är stor och omfattar hela landet.

Forskningen gjordes tillsammans med Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping. Den finansierades av Swiss National Science Foundation, Vetenskapsrådet och Forte, och forskarna uppger att de inte har några intressekonflikter. Studien publicerades online den 7 september.

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Caroline Lindberg

Chefredaktör

Caroline Lindberg leder Babylivs redaktionella arbete och ansvarar för den övergripande bevakningen av frågor som berör blivande föräldrar och barnfamiljer. Hon följer bland annat familjepolitiska beslut, ny forskning, förändringar i samhället och aktuella frågor om barns uppväxtvillkor. Med fokus på relevans, tydlighet och trovärdighet sätter…

Visa fler från Forskning

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.